onsdag 16 september 2009

Morfars träsko


Min syster slängar aldrig någonting,så hennes källare är för mig rena skattkammaren.
När jag var där och letade efter några spännande gamla verktyg jag kunde måla, hittade jag morfars gamla träsko.
Små sten satt fortfarande fast långt in i trädet,och högre kanten snett sliten. Han kunde inte ha gått bra i dom. Jag vet inte så mycket om min morfar, han hade ett hårt liv som fiskare och småbonde. Han skulle nog tycke det var konstigt att hans barnbarn tyckte att hans enkla träsko var så vackra, och har tid att sitta och rita av dem.

5 kommentarer:

  1. Javisst är det något visst med gamla, slitna ting! De blir liksom levande. Förr var ju träskor verkligen gjorda av trä! /Anja

    SvaraRadera
  2. Ja det skulle han säkert tycka...men jag förstår dig. Gamla ting, och speciellt de där man känner till vem ägaren var,är ju något alldeles speciellt.
    Jag har en stor, gammal nyckel som min farfars far som var smed har gjort. Den hänger som dekoration på en krok på väggen :)
    Må så gott!
    Kram Ninni

    SvaraRadera
  3. Vilken känsla du har i dina bilder, hit kommer jag tillbaka och njuter av dina bilder.

    SvaraRadera
  4. Hei Wenche!

    Jeg synes det er like fantastisk som deg å ha funnet en bloggvenn med samme interesser. I morgen legger jeg ut bildet av treskoene jeg har hengende på veggen rett bortenfor her jeg sitter og skriver!
    De er på prikk like dem du har tegnet ;:O)

    SvaraRadera
  5. Jag har sagt det förut och jag säger det igen..Dina bilder är helt underbara!! tack för en njutbar stund här hos dig..Kram

    SvaraRadera